Framgångsfredag

Det är fredag igen, så underbart. Äntligen är det snart helg, och äntligen är det framgångs fredag! 

Veckorna bara springer förbi, och det känns som man knappt hinner med. Våren, håller på att bli sommar. Men det är härligt med ett högt tempo och mycket att göra. 

Denna framgångs fredag har vi ytterligare en takeover. Vår fantastiska deb. deltagare Anna ska få dela hennes erfarenheter och tankar kring deb., livet, och förväntningar. För ibland blir det inte alltid som vi tänkt oss…..

Min resa med deb. - Anna Weislander

...den blev inte riktigt det jag förväntade mig. Det blev på ett annat sätt.

Jag förväntade mig att kunna skapa fler kontakter. Jag ville utöka mitt externa kontaktnät Jag förväntade mig en utbildning med hög klass, intressanta föreläsare, drivna och kompetenta deltagare och såklart - få lära mig nytt.

Och givetvis ville jag ha en styrelseplats! För att kunna påverka. För att kunna vara en positiv kraft i svenskt näringsliv. Och en förebild för min dotter, och min son. Jag ville kunna säga att jag gjorde det jag kunde för att skapa en mer jämställdhet genom mitt yrkesliv.

Men vi tar det från början.

Det är en gråmulen torsdag 2020. Nu har vi suttit hemma och jobbat i snart ett halvår. Hur länge ska den här pandemin egentligen hålla på? Telefonen plingar till.

Det är min gode vän och kollega Karl som skickat en länk på LinkedIn.

Älskar Karl! Han är en av de som faktiskt ser skillnaderna. De där subtila som många av mina manliga kollegor inte alltid uppfattar. De där valen som så många av oss tror är självvalda, men som faktiskt är strukturer som är så svåra att förändra. För alla, män som kvinnor.

Såklart ska jag söka! Och självklart ska jag försöka hjälpa med kontakter! Inser att sista dagen att ansöka är redan i morgon och ringer min chef, Peter, och med lite övertalning inser han också att det är självklart att jag ska ansöka och han lovar att bekosta om jag nu mot förmodan kommer med! Jag har haft förmånen att under åren på Alfa Laval, haft chefer som tror på jämställdhet och trott på mig!

Så torsdagskvällen fylls med energi och jag får iväg min ansökan och till min glädje, svar redan nästa dag! En superproffsig och rolig process senare är jag med i första gänget och vi ses på riktigt i Stockholm! Känns helt vilt! Och helt underbart! Och, läskigt också! Så många härliga, framgångsrika och erfarna kvinnor och för att inte tala om de unga, coola som redan hunnit med så mycket, och som verkar så säkra. Jag tar ett djupt andetag, jag kastar mig ut och kastar mig in! Så mycket nytt att lära och så härligt att också kunna bidra.

Ännu en torsdag eftermiddag. Ett år har redan gått och det är höst 2021. Vi är äntligen tillbaka på kontoret. Hjärtat bultar så det håller på att hoppa ur bröstet. Jag har varit på Alfa Laval i snart 20 år. Händer det här verkligen? Det är en märklig känsla. En sorg blandad med ett rus. Ett löfte om något nytt. Men också ett val och ett vägskäl.

Jag tittar på displayen igen och inser att det bara är att ta tjuren vid hornen. Hittar Peter i

adresslistan och trycker ‘ring’. Några signaler går fram och han svarar. Jag är inte säker på att han uppfattar mitt darr på rösten, men mentalt är det definitivt där.

- Du vet det där bolaget som jag suttit adjungerad i nu, med styrelseutbildningen?

- Ja, Elonroad?

- Ja, precis.. Det är ju så att .... Ja, nu har jag väl bestämt mig. Det är en möjlighet jag

omöjligt kan missa.

Det blir lite tyst i luren och sedan fattar han sig.

- Du har sagt upp dig! Och jag som betalade för utbildningen!

- Ja, du gjorde ju det.

Självklart var Peter glad för min skull. Men han kände sig kanske lite skyldig. Men det blir ju inte alltid som man tänkt sig. Jag har haft fantastiska år på Alfa Laval, och för mig var det både ett lätt och ett tufft beslut. Som stora beslut så ofta är.

Min resa med .deb var allt det där fantastiska. Fler kontakter. Bättre rustad för uppdrag. Hög klass på föreläsningarna. Intressanta och spännande gäster. Och jag fick en styrelseplats.

Bolaget jag kom i in var så häftigt! Med en bra sammansatt, kompetent styrelse. En
ordförande som lade sig i lagom mycket. Ett bolag med potential att ändra världen. Eller iallafall transportsektorn. Och som drev en teknikutveckling som var svår att inte älska!

Jag fick också möjlighet att coacha deras produktionschef, Anna. Jag och Karin, VD’n, hade
många intressanta och bra samtal under året! Jag började tänka att det fanns så mycket jag
skulle kunna bidra med. Ungefär samtidigt tänkte Karin nog detsamma.

Så min resa med .deb, blev verkligen både det jag föreställde mig och också något annat. Det var inte bara en grym utbildning, för mig ledde den till ett nytt vägskäl i livet.

//Anna Wieslander
COO
Elonroad AB